Direktlänk till inlägg 19 november 2012

Nä du, så lätt blev du inte av med mig!

Av Lisa - 19 november 2012 20:55

Det har varit tomt med inlägg är det senaste dygnet. Jag vet. Kanske är du lika glad för det, kanske inte. Kanske har du tänkt att "Jösses vad skönt, inte ett enda Lisa-inlägg idag. Hallefuckinglulja!" Vad vet jag.

Hur det än är med den saken så beror detta korta (eller långa) avbrott på olika saker. Det brukar ju göra det. Saker och ting beror på saker. Så att säga. I det här fallet beror det på följande:


  • Jag har haft en liten lätt 40-årskris som jag har skämtat om innan, men som nu liksom har exploderat i styrka. Insåg nämligen igår att det bara är dryga 2 veckor kvar (Ghaaaaaaaaaaaa!!!!) tills jag fyller år. Och idag kom jag på att jag skulle kunnat varit min arbetskamrats mamma (Han tyckte jag var jävligt obehaglig när jag började kalla honom för "Min son" och inte kunde sluta med det. Stackars liten). Två insikter som liksom fick krisen att blomma upp. Minst sagt. Försöker trösta mig med att det kan vara det bästa som kan hända. Smärta är ju lättare att hantera när det går fort utav bara helvete, och man slipper det där utdragna onda.. Bättre att hugga av armen än att dra av den. Så att säga. Det borde fungera på samma sätt med kriser. Istället för att långsamt plåga mig så tar denna 40-årskris mig med storm. Blåser fan nästan huvudet av mig. Förlamar mig och gör mig ful och bitter. Jag hoppas att jag snart är nere på botten så att jag långsamt kan börja klättra uppåt igen..  Jag hör av mig när jag ser ljuset i tunneln. Du kan då hitta mig på närmsta spa. Med en grogg i handen.


  • Det andra som har hänt är egentligen en hemlis. Men jag kan inte hålla mig längre... Jag håller på att få en egen blogg! Alltså en som inte ligger på en portal. En som bara är min! MIN MIN MIN! baravaralisa.se kommer den heta. Alltså inte baravaralisa.bloggplatsen.se. Men nu är det inte så ännu. Bara så du vet. Så gillar du mig (nej förresten, du behöver inte gilla mig alls. Inte ett dugg. Men bloggen kanske.) och det som står i bloggen, så skall du stanna kvar här på den här adressen ett tag till. Ett jävla tag om jag skall vara ärlig. För jag måste nämligen flytta över mina inlägg från den gamla bloggen ett och ett till den nya bloggen. Vilket kan ta ett tag. Det är 255 styck. Varje inlägg tar ca 5 minuter att flytta över. Det är alltså.... en sinnesjuk massa minuter. Och är det bilder med i inlägget så måste jag först hitta dom bilderna i min dator eller telefon och sen ladda upp dom igen. För den här bloggportalen har ingen funktion som löser det där åt mig. Därför att dom vill att vi skall stanna här hos dom. Förstås. Men nu tänker jag rymma. Så det så. Och skam den som ger sig, jag flyttar ett efter ett till den nya bloggen. Envis som en gammal jävla åsna. Lite som att ta sig ur ett fängesle. En liten sten i taget, gräver med tesked. Det är hysteriskt frustrerande att sitta och kopiera, klistara in och ändra datum. Om och om igen. Och det som retar mig mest är att det måte göras. Att det inte kunde lösas automatiskt. Varför valde jag denna bloggportal. Why???? Det kryper i mig. Jag är ingen sittastillare. Jag vill bara skaka om hela jävla datorn och hoppas att det liksom löser problemet åt mig och allt hamnar på sitt rätta ställa av sig självt. Men som sagt, jag hör av mig när det är inflyttningsfest på den nya bloggen.

  • Jag har desstutom lovat mig själv, sen ett icke återberättningsbart utbrott från Blankas sida igår, att hålla mig borta från datorn och telefonen när min barn vill ha mig till något annat. (Ett av de där måndagslöftena som jag ger mig själv ibland. Brukar hålla till tisdag ungefär). Inte lätt eftersom min dator stundtals är mitt jobb och även nästan det enda ställe där jag umågs med folk. Inte nödvändigtvis behöver jag hålla mig konstant borta från denna fängslande World Wide Webb när dom är hemma, för ibland vill dom faktiskt inte leka med mig, och jag grå runt här och är onödig, men det får inte gå före annat. Vilket det ibland gör. Det måste jag erkänna. Men det är faktiskt inte lätt att hålla barntempo på leken hela dagarna. Jag är ju som sagt gammal som fan snart. Idag behövdes jag i alla fall. Jag har jag byggt 13 styck rymdskepp av Lego och lagat mat med assistenter. Då går det inte att blogga samtidigt. I alla fall inte utan dator eller telefon.

Det var det. Nu vet ni. Och letar ni efter mig så sitter jag här mitt i krisen och flyttar över inlägg till en än så länge icke besökbar blogg. baravaralisa.se Soon on a computer near you!

Barnen sover, så jag behöver i alla fall inte ha dåligt samvete för att jag sitter vid datorn. Det finns annat att ha dåligt samvete för istället, men det tar vi någon annan dag.






 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lisa - 21 november 2012 06:03

Ibland blir det som man vill! Inte så ofta men....... så plötsligt händer det! Jag skall äntligen få flytta! Jag har längtat, önskat och tjatat om det här. Och så när det känns som mest hopplöst blir det verklighet. Äntligen kan jag få packa ihop mig...

Av Lisa - 18 november 2012 14:57

... det tog tre timmar.   Först skulle ingen klä på sig, jag tvingade dom med hot och övertalning, sen skulle dom klä av sig i affären, sen skulle dom klä på sig igen och sen skulle det bajsas och bytas blöja på Icas toalett. Utan kläder. Sen sku...

Av Lisa - 18 november 2012 09:02

04.27 i morse: - Mamma? - Zzzzzzzzzzzzzzz? - MAMMMMMMMMA! - JA, Billy? - Jag vill åsså åka skidor idag. Som Rufus gör. - (FAN!) Ok vännen, vi sover färdigt först så löser vi det sen. - Mamma? - Ja? - Jag vill åsså åka skidor, mam...

Av Lisa - 17 november 2012 19:30

Det är inte utan att jag har varit lite tung i huvudet idag, det kan jag erkänna nu framåt kvällen. Gårdagens spontana After Work med ett gäng sköna vänner blev liksom inte helt vinfritt, så kan man väl sammanfatta det. Inte heller skrattfritt, så de...

Av Lisa - 17 november 2012 09:04

Det är tyst i huset idag. Halva gänget har åkt på Freestyleläger i Vemdalen. Rufus fick följa med för att göra lite storpojksgrejor för en gångs skull. Min stora lillkille. Det blir oftast så att han får hänga på mig och dom små eftersom han är närma...

Ovido - Quiz & Flashcards