Där går man i Åre och längtar efter familj, vänner och sommar i månad efter månad, hela långa hösten, mörka vintern och den lömska jävla jämtlandska "våren".

Och så när man väl kom hit så regnade det mesta av tiden bort, det var så kallt så de mesta av sommarkläderna fortfarande hänger orörda och dessutom verkar vindarna ha lekt djävulen med oss mest hela tiden.

Tack och lov för alla goda vänner och min fantasktiska familj som är här och gör allt väldigt, väldigt roligt i alla fall.

Men så nu, två veckor före den redan i våras fruktade återresan (årets värsta dag), vänder det. Det blir superfint, och det ser ut som att det skall hålla i sig denna gången. För första gången på hela jävla sommaren skall solen skina och lite värme komma. Det planeras in middag med bildvisning hos mamma och Ralph, besök av härliga människor samt en stor kräftskiva för att liksom försöka sätta en traditon av förra årets helgalna sådan.
Allt för att vi skall hinna umgås och ha kul så mycket det bara går. Ta tillvara på tiden och komma ihåg denna sommaren som i alla fall nästan så bra som förra. Krama ut så mycket det bara går av familj och vänner.

Och vad händer då?

Jovisst, vi blir magsjuka. Det är för fan inte sant! Magsjuk blir man på vintern, inte på sommaren. Så det så!

Men nu är det tydligen så att man kan få "sommarkräksjuka".

Så här ligger jag , och tittar ut på en vacker kväll. Hör mina vänner umågs i huset bredvid. Och är livrädd för att det inte blir något av kräftskivan imorgon, den enda dag som vi kan få till med så många av Kyrkesundsgänget det bara går.

Jo, jag vet att det låter onödigt tragiskt. Men tänk då på att jag är tjej. Hade det varit en kille som var så här sjuk så hade det inte funnits någon botten i självömkan. Så låt mig gnälla!

Här ligger jag nu och svettas och mår svinilla med tårar i ögonen. Det är fan synd om mig. Jag vill backa tiden och börja om sommaren från början.

Stackars, stackars mig!

Så här mysigt hade vi det imorse med min bästabästabästabästabästasyster Anna uppe på St.Olofs valar på berget ovanför oss. En "före" bild.

Tröstar mig dock med att det kunde varit värre. Jag hade kunnat vara en död mus. En sån som jag och Blanka hittade imorse efter morgondoppet. Vi gjorde en grav, gav den en värdig begravning och dekorerade den lilla, lilla högen med lite blommer.

Om man jämför med den där stackarn så har jag ju faktist det ganska bra. Trots halsbränna, magont, feber och konstant illamående.

Men ändå.

Stackars, stackars mig!

Det är nästan gratis med meloner just nu. Alltså meloner man äter, inte såna som man fyller bh´n med. Men får man inte det ena så är det gott nog med det andra. Dom som finns i butikerna just nu är desstuom supergoda och minst lika vackra som ett par av den andra sortens meloner.

När jag var och handlade i förrgår fanns det 5 - 6 olika sorters spanska meloner och alla kostade 9 kr/kg. Gratis! Jag, fyra barn och en vagn full av meloner sladdade igenom Willy´s glada ihågen och nu har jag kylen fylld.

Och det känns faktiskt som just meloner är det enda jag bör äta nu i flera månader efter denna sommar med dagar fyllda av mat, vin, mat, vin, mjöl, socker, vin, drinkar, mat, vin, socker, kött, mat, vin, mat, vin, mjöl, socker, kött, drinkar, mat och vin.

Melon renar. Och smakar sol.

Till frukost idag gjorde jag en supernyttig och jättegod melonsallad som förlåter de onyttiga veckorna (månaderna).

3-4 dl melontärningar (helst blandade sorter som nät-, galia-, honungs- gantaloupe-, vattenmelon)

1 avockado, skalad och tärnad

1 rejäl bit gurka, skalad och tärnad

1 stor kvist mynta

1 lime, zest och saft

Blanda allt i en skål och strö över;

2 msk gojibär

1 liten näve naturella cashewnötter, hackade

Ät, njut och känn dig som en ny människa!