Jo jag vet, jag slarvar. Men det där med bloggande rimmar illa med sol, vindstilla och värme. Det finns så mycket annat att göra. Som att bada, åka båt och bara njuta.

Dessutom så har jag börjat läsa en bok som är så hejdlöst bra att jag inte kan släppa den. Jag smyger iväg med den under armen så fort jag bara får chansen. Som nu, när alla barn fortfarande sover, då jag vanligtvis ger datorn en liten stunds uppmärksamhet. Att läsa bok dagtid är annars inget som tiden tillåter med alla barn som allt dom oftast vill något. Vilket dom också har all rätt till. Men just nu får dom gärna leka själva i solen så jag får läsa.
Mat bör också lagas av sig själv, tvätt hängas upp av osynliga händer, golv tvättas av självgående svabbar och leksaker, prylar och kläder skall hitta sin väg till sin rätta plats på egen hand. Jag vill ligga i solen och läsa Julie Orringers "Den osynliga bron". Ostört!

Det är en episk, vacker, sorglig och oerhört välskriven bok om en ungrare som kommer till Paris 1937 för att studera arkietektur. Han blir kär i en kvinna med hemligheter och sen bryter kriget ut... Ja, ni fattar.
Låter kärringroman, men NEEEEJ!
Orringers är ung men skriver som en klok gammal gumma med ett enormt ordförråd och fantastiska beskrivningar.

Läs den! Men glöm inte näsduken.