F är från Stockholm. Jag är från Göteborg. Vi pratar olika språk. Men vi har lärt oss att förstå varandra tämligen bra. Det är värre när hans vänner dyker upp. Då uppstår ofta förvirring.

Som nu, när jag ligger raklång på golvet med datorn för att jag inte skall synas, och hans gamla polare från huvudstaden står utanför. Jag vet att jag snart kommer vara tvungen att resa mig upp. Och då kommer jag vara tvungen att skaka hand, eller i värsta fall pussa en kind. Sen måste jag börja prata och då går det alltid åt helvete.

Dels för att jag inte kan låta bli att svara konstigt på frågor jag inte har bra svar på.

Som:

- Nämen heeeeeeeej! Så du är F´s lilla fru. Treeeeeevligt att träffas. Vad jobbar du med?

- Prostitution.

- Öh, va?

- Skojar bara.

- Va?

- Jag skojar bara.

- Ok....

- Ok....

- Jaha, ja. Här har ni det ju fint.

- Ja.

Och dels för att jag inte pratar Stockholmska. Då skall det alltid drivas med min dialekt (om nu dialogen faktiskt lyckas fortsätta).

Som:

- Här har du det ÄNNA GÖTT! Hehehehehehehehe Hahahahahaha...

- -----------

- GÖÖÖÖÖÖR GOTT ÄNNA. Hahahahha hahaha hahah hehehe.

- ----------

- Mycket GOA GÖBBAR och så. Hahahahaha ha haha ha.

- ---------

Om blickar kunde döda hade inte F haft några barndomskompisar kvar, om man säger så.

Tror jag struntar i att resa mig upp, ålar mig över golvet och in under soffan istället.

Det händer ofta på sommaren, som dagar som idag, att jag äter väldigt sen frukost eftersom jag har så mycket annat för mig på morgonen än att äta. Som att hjälpa alla andra med det dom nu vill ha hjälp med, eller för att jag har varit ute och sprungit eller tvättat eller badat eller serverat frukost till små hungirga barn eller druckit kaffe i solen eller vad det nu är man gör sommarmornar. Så när det är dags för lunch är jag inte hungrig och då blir jag istället hungrig när alla redan har ätit. Alltså är vi helt i ofas. Såna dagar brukar jag göra en kanna vitaminboostsuperrawfoodmoothie. Det är lika bra att göra en hel kanna för det är världens bästa mellis för dom små och då behöver man inte tänka på det när det är dags för nästa hungerattack.

Smoothie:

2 avokado i bitar

2 stora bananer i bitar

1 ask jordgubbar, rensade (gärna kylskåpskalla)

3 -4  msk Maca-pulver

4 msk mandelsmör (Kung Markatta)

3 dl sojamjölk

3 dl  Kiviks äpple/blåbär/jordgubbs-juice (Eller annan härlig juice du har hemma)

Lite pressad lime

Några myntablad

Några isbitar

Vatten att spä med till önskad konsistens.

Kör allt i mixer tills det skummar och inga bitar finns kvar.

Drick dig mätt.

Billy och Blanka har helt missat innebörden av att vara tvilling. Alltså att dom är födda samtidigt och därmed är så gott som exakt lika gamla. Blanka är nämligen fullständigt övertygad om att hon är storasyster, och eftersom hon ser efter och talar om för Billy vad han skall göra hela tiden är han helt med på detta upplägg.

Ok, det skiljer 2 minuter och ja, Blanka kom först. Men det borde inte anses avgrörande i syskonhirarkin. Fast det gör det. Han är liten, Blanka är stor. Så det så! Till saken hör att Blanka är en si så där 6 - 7 cm kortare än Billy och uppfattas ofta som lillasyster. Tills hon öppnar sin lilla mun och släger ur sig ett "Meeeen jaaaaag VILL" och lyckas såsom en fullvuxen, färdigutbildad superdiva med stjärnstatus få sin vilja igenom inom loppet av 2 minuter. Vad hon också vill är att bestämma. Och genom att berätta för Billy hur liten han är, så har hon makten i sin hand.

För mig ställer det bara till problem. Som när det kommer till att sluta med blöja. Blanka är färdig med sina blöjor efter att ha förbrukat sin beskärda del av ca 6000 st,) som tydligen är så många blöjor ett barn i Sverige gör av med). Men Billy funderar tydligen på att höja antalet med ett par tusen. Han tänker för allt i världen inte sluta, för han är liten. Så han behöver inte det. Tack Blanka! Detsamma gäller med nappen. Och med välling.

- "Men lille Billy har du baaasaaaat i din blöja.Du är en bääääbis!" Säger Blanka till Billy och klappar honom på huvudet med sin lilla minihand.

Så nu väntar jag bara på sommarvärme så Billy kan rusa runt nakenfis i trädgården och öva på att vara stor. Undertiden skall jag ta ett ordentligt snack om blommor, bin och tvillingar med storasyster Blanka.

Jaha, så var det liksom höst igen. Vinden viner och havet skummar, hejåhå! Det är då fan inte lätt att hänga med i svängarna denna Junimånad.

Jag har skickat ut F med småknattarna för lite krabbfiske. Inte för att jag tror att dom får något så som det blåser. Hade jag varit krabba hade jag dykt djupt ner för att slippa bli sjösjuk.

Jag gillar inte blåst, det känns om någon vispar runt i hjärnan på mig. Jag blir irriterad och rörig i skallen. Det känns som jag behöver något stadigt att hålla mig fast i. Idag får det stadiga bestå av lite långsam, stabil och traditonell matlagning i brist på annat.

Stekt rimmad torskrygg med pepparrotshollandaise, lättkokta grönsaker och färskpotatis.

4 pers.

2 dl vatten

1/2 dl salt

1/2 dl socker

Dillstjälkar

Nymald vitpeppar

700 g torskrygg

Blanda vatten, salt, peppar och socker. Lägg i torsken och dillstjälkarna. Vänd runt och låt stå max 1 1/2 timme

Ansa och skär under tiden blandade grönsaker, te x:

Morot

Sockerärtor

Broccoli

Majrova

Rödbetor (koka separat!)

Blomkål

Vit och grön sparris

Ja, vad du nu är sugen på...

Skrubba färskpotatis och lägg i en kastrull.

Pepparrotshollandaise:

200 g smör eller margarin
4 äggulor
3 msk vatten eller torrt vittvin
1,5 msk pressad citron
salt
vitpeppar

fintriven pepparrot, efter smak

Smält smöret och separera bort och släng bottensatsen, håll varm.

Dela gulor och vitor (spara eller släng vitorna). Sätt en bunke i vattenbad på spisen och låt vattnet sjuda, och lägg i äggulor och vittvin (el vatten). Vispa tills gulorna tjocknat. Ta bort från värmen och droppa i smöret under fortsatt vispning tills såsen tjocknar. Ta det lugnt så den inte skär sig. Salta. peppra och vänd ner pepparroten. Håll varmt över ljummet vatten.

Koka potatisen. Koka också upp en kastrull med saltat vatten (eller två om du skall ha rödbetor också). Koka grönsakerna i omgångar, de mjukaste först. Lägg i kallt vatten så de inte efterkokar.

Vid servering, doppa ner grönsakerna (rödbetor sist) i kokande saltat vatten med en klick smör i. Låt rinna av på handduk.

Torka av torskryggen och stek den i rejält med smör i stekpanna tills den lätt delar sig i skivor eller tills innertemperaturen är ca 50°.

Servera med Hollandaise, grönsarker, potatis och gärna lite extra pepparrot.

Smaklig spis!

F kom hem inatt igen. Han skulle inte vara tillbaka förrän efter helgen, men Spontan är den mannens mellannamn. Det är bra det. På det viset bli det i alla fall aldrig tråkigt och rutinmässigt. Kan dock inte sluta fundera på hur det skulle vara om jag var lika spontan jag...

- Funderar på om jag skall åka till Frankrike idag, på vinresa?

(Men...... vad skall vi då äta till middag?)

- Tror jag åker till Åre en sväng i eftermiddag.

(Öhhhh, men jag skulle ju ut och cykla ikväll)

- Har ett möte i Stockholm idag, stannar nog några dagar.

(Dom här rosa tightsen med rosor på, är det Rufus?)

Nu är jag inte så spontan, så tightsen ligger i rätt låda och middagen serveras varje kväll. Så det så.

Det finns många fördelar med att vara två föräldrar på plats till många barn. En av dom är att jag kan ta mig ut på morgonpromenad. Vilket jag skall göra nu. Det tog bara 1 timme att försöka ta mig ur sängen idag. Klarvaken låg jag och försökte hitta en lucka mellan nappletande, vällingsug och små goa barnarmar som letade efter min hals för att kramas. Dom borde sova länge dom små, och det gör dom nog, men på något sätt verkar det som dom känner på sig när jag reser mig ur sängen och vips flyger dom upp efter mig. Och inte är det lätt att slita sig från dom där små armarna heller, mjuka och varma.

Nu lyckades jag till slut, och ålade mig ur bädden som en osmidigare soldat och tassade ner för kaffe och springskor.

Dags att ge sig ut på långlångpromendad!

Blanka: - Mamma!

Jag: - Ja.

Billy: - Mammaaaa!

Jag: - Ja.

Blanka: - Mammaaaaaaaaa!

Jag: - Ja!

Blanka: - Vad gör du?

Billy: Mammaaaa!

Jag: - Jag skriver  på datorn.

Billy: - MammaaaaMammmaaaaaa!

Blanka: - Varför?

Rufus: - Mammmmmmmmaaaaaa!!!

Billy: (Med hysterinskt stampande småfötter) - HJÄÄÄÄÄÄLP MIG!

Jag: - Lugn Billy!

Billy: (Med ännu mer hysteriskt nu hoppande småfötter) - HJÄÄÄÄÄÄLP MIG MED HJÄLMEN TILL GUBBEN. NUUUUUUUU!

Jag: - Ja, BIlly! Men nu lägger vi bort den här gubben med hjälmen för den sitter inte fast och jag kan inte sätta fast den mer gånger för då kommer jag bli tokig och du också. OK?

Blanka: - Varför? Mamma? Varför? Mammmmmmaaaaaaaa????!!!!!

Rufus. - Mammmaaaaaaaaa! Mammmmmaaaaaa!

Jag: - JA!!!! Jajajajajaja! Vad är det?

Rufus: -Jag är kissenödig! Jättejättejättte kissenödig.

Jag: - Men lille vän, kissa då! Du kan ju själv.

Rufus: - Ok.

Blanka: - Varför mamma?

Jag: - Vad?

Blanka: Varför skriver du på datorn?

Jag: - För att jag behöver skriva ett CV. Och en annan sak. Om jag hinner.

Blanka: - Varför skall du skriva på en tv?

Jag: Jag skall skriva en viktig sak!

Blanka: - Varför?

Billy: - Vem är det? På datorn? Vemvemvemvemvemvem? När kommer Ebbe? Mammaaaaa!

Jag: - Kom nu allihop, vi går en promenad istället!

Blanka: - Varför?

Billy: - Jag vill ha med min hjälm och min gubbe.

Rufus: - Då kan jag kissa på en bil. Som hundar gör.

Med detta vill jag ha sagt, att om ni tycker att jag stavar illa, eller glömmer bort meningar eller slarvar med gramatiken ibland så vet ni nu varför.

Tiden räcker inte till för finlir och korrekturläsning.

OK?

Si så där varannan dag blir jag sugen på Koriander. Men så ofta blir det inte som jag äter denna gudagoda ört. Inte heller blir det så idag, för jag har varit på Lyrön och ätit kräftor vilket då sannerligen inte går av för hackor det heller. Det är minst sagt minst lika bra!

Men, om jag hade lagat mat hemma idag så hade jag lagat till det här:

Snabb och galet god kycklingsallad:

4  port.

2 små mango, i sockerbitsstora bitar

4 salladslökar, i tunna strimlor

2 - 3 röda chilifrukter (efter smak), urkärnade och finhackade

2 - 3 limefrukter (efter smak), pressade

3 stekta kycklingbröst, skuret i mindre bitar

1 romansallad, rivet i bitar

3 dl färsk (Obs! Funkar bara med färsk, ta annars salladskål) vitkål, skuret i tunna strimlor

2 knippen koriander, hackad (även stjälkarna)

3 tsk jordnötolja eller rapsolja

Några droppar sesamolja

3 msk Shoyusoja eller vanlig japansk soja

2 dl naturella jordnötter, grovhackade.

Rosta jordnötter i en panna tills de får färg. Salta lätt och ställ unden. Lägg mango (med ev. fruktsaft), salladslök, kyckling, limesaft, hälften av koriandern, soja och chili i en skål och blanda runt med händerna. Smaka dig fram till rätt syrlighet och styrka. Styrkan i olika chilifrukter och mängden saft i limefrukter varierar så det är svårt att lämna några exakta mått, prova dig fram. Ställ åt sidan. 

Skär kål, sallad och och hacka jordnötter under tiden. Blanda samman med mangosalladen och oljorna. Lägg upp på ett fat och strö jordnötter över.

Mums!

Herre guuuuuud, vad är det som möter mig i spegeln? Jag måste ha en fullständigt förvrängd bild av mig själv. Jag ser mig själv som liksom lite snyggare, lite fräschare och mycket yngre än vad jag helt uppenbarligen är. Men det är bara att inse att den där stornästa, långtandade figuren med "en ful pinne mellan ögonbrynen" (Rufus beskrivning på en argrynka), lätt rosafärgade ögonvitor och schimpanslinjer runt munnen är.... Jag.

Frågan är om jag faktiskt inte är rätt schimpanslik när jag tänker efter. Ser ni likheterna? Det är bara öronen som saknas på mig. Och en lugg på schimpansen.

Fan!

Desstutom så känns det som jag liksom jäser när jag inte kan gå på morgonpromenader eller ge mig ut på en eller

annan springtur, eftersom den typen av motion är helt utesluten nu när F är i Åre för att jobba och inspektera vårt vattenskadade renoveringsobjekt i undervåningen (eller spelar golf eller vad det nu är han gör).

Det kommer alltså sluta med att jag glider runt här som en jäsande schimpans i ett roséskimrande töcken om sommarn fortstätter som den börjat.

Sämre kan man ju i och för sig ha det.

Och eftersom det går mot mörkare tider är det bara en tidsfråga.

På vintern ser jag nämnligen ut som Gollum.

Skrämmande.