Alltså, det funkar inte det här! Ni kan komma och försöka säga till mig att merparten av jordens alla fyrbarnsmammor klarar sig utan diskmaskin, att det funkade för 100 år sedan och att jag skall sluta gnälla över i-landsproblem. Och att det faktiskt finns folk utan hus. Utan land. Utan liv. Ni kan också försöka säga till mig att "sluta stressa och gnälla och börja diska för i helvete" hur många gånger ni vill. Jag skiter i det!

För det här håller inte, det går inte, jag blir tokig och vill gråta och bara slänga all jävla disk rätt i soptunnan. Allt faller samman. Jag blir en bedrövligt dålig mamma, jag skäller och gnäller och säger "låt mig vara jag vill vara ifred fattar ni inte jag klarar inte det här för diskmaskinen är sönder och jag kan inte leva utan den". Barnen tittar skräckslaget på mig. Hade Blanka varit lite äldre än hon är så hade hon förmodligen sagt till mig att ta ett glas vin, eftersom hon brukar ha lösningar på allt. Men det gjorde hon tack och lov inte!

Dom stackars små fick äta varma mackor dirket på bordet till middag, för jag kände att försöka toppa det redan växande diskberget med kastruller och tallrikar hade gjort hela berget obestigbart. Ebbe tyckte det var ytterst märkligt, varma mackor kan man äta till frukost på helgerna. Inte till middag innan fotbollsträning. Och inte en grönsak fick dom, för jag gav upp fullständigt. Jo, jag vet. Det finns massa människor som inte får något att äta alls och att mina barn nog klarar denna vitaminbrist en enda dag. Men jag klarar det inte. Jag gillar inte ens tanken på att inte kunna laga riktigt käk. Jag hade klarat mig uruselt i en kåkstad. Jag vet!

Och tror ni att det kommer vara löst till helgen, då jag inte längre kan lita på att dom i alla fall får vällagad mat på dagis och att jag inte behöver tänka på att diska en enda liten sked efter deras frukost, lunch eller mellins? Nej! Det låg en lapp på bänken i köket där det stod att "reservdelar är beställda". Jaha! Från vardå? Kina? Ghaaaaaaaa!

Kan man ringa någon på komunen och säga att "Det var ni som gjorde fel då ni grävde upp gatan, ni får komma hit och diska. Jag kan stå för diskmedel"? Funkar det tro?

Och inte nog med den där jävla diskmaskinskuken. Det står en obrukbar toalettstol mitt i badrummet. En som inte används, den som förstördes i samma veva och av samma anledning som diskmaskinen. Lera i rören. Jo du, du kan få för lera i rören där du står!

Den bara står där i fulbadrummet i all sin prakt och trängs med den där gamla garderoben och det fula gamla skötbordet som vi måste ha där eftersom halva huset som sagt är under renovering sen 6 månader tillbaka (och troligen i lika många månader framåt). Alla former av förvaring har smällts upp lite här och där i huset. Gamla skötbord, korgar, väskor, rangliga garderober och sopsäckar. Vi har alla varianter. Nu även en toalettstol. Där i kanske jag skall ha udda strumpor?!

Billy blev jätte glad när han såg att dom hade bytt ut den trasiga toaletten mot en ny och lämnat kvar den gamla. "Den kan jag ha och leka med mamma. När jag leker att jag bajsar på toaletten." Eller så slutar du bara med blöja och börjar bajsa i den RIKTIGA TOALETTSTOLEN! Den nya. Moderna. Vita. NU!

Så ni som väntar på recept. Ni får vänta. För nu skall jag diska. Sen skall jag sätta mig på den gamla toalettstolen och dricka ett glas vin.

Varför inte?

Något måste den ju användas till!

Tur att jag inte är en sån där person med snuskig fantasi. Då hade jag ju kunnat tycka att Rufus teckning av Spöket Laban var lite lik en snopp. En jätte glad snopp....

Men så tänker förstås inte jag.