Det har ju som bekant önskats hamburgare här idag. Så hamburgare blir det. Dessvärre är det så att om man sätter en Mc Donaldsburgarare och en hemgjord hamburgare framför ett barn så väljer dom den där Mc-varianten. Oftast. Man undrar ju vad för barndrog dom tillsätter i skiten. Socker förstås, men vad mer?

Jag vägrar åka till Max eller köpa färdigt i frysdisken, så det får bli en barnvänlig hemmavariant. När jag gör Hamburgare till vuxna så gör jag ganskak grova burgare med massor av riven tomat, färsk oregano och olivolja i.

Men idag blev det så här:

250 g oxfärs

250 g lammfärs

1 msk HP-sås

1 tomat

2 msk olivolja

1 msk ketchup

1 tsk paprika pulver

salt och peppar

Mixa tomaten och hälften av färsen samt alla kryddor i matberedaren. Blanda snabbt i resten av färsen och forma till riktigt platta hamburgare med blöta händer. Stek i het panna och håll varm i ugnen.

Servera med bröd och ett fat uppskurna grönsaker, tex avokado, morotostavar, tomatskivor, färsk gurka, rödlök och isbergssalld, så alla kan välja själva samt valfri dressing, tex:

1 dl creme fraiche

1 dl turkisk youghurt

2 msk stark senap

2 msk (bra) ketchup (Mutti)

1 tsk HP-sås

2 msk hackad saltgurka

Rivet skal av apelsin

Salt och peppar.

Lycka till, här åt 75% av skaran. Det ger mig 8 poäng av 10 möjliga.

Jag behöver kraft och motvikt mot snöstorm, man på väg till Paris, snart blivande 10-åring med skyhöga förväntningar på födelsedagen, 2 x trotsålder, matvägran, sömnbrist, ekorrhjul, vardag, mörker, kyla, liten kille med öroninfektion, ytterkläder till förbannelse och lite annat smått och gott. Det får bli i form av en järnsmoothie:

1 rödbeta
1 banan
1 näve spenatblad
1 dl havtorn
1/2 dl hallon
1/2 avokado
1/2 äpple
1 msk acai
1 msk agavesirap
Vatten till önskad konsistens.

Mixa slätt. Drick!

I natten:

- "MAAAAAMMAAAAAAAA!"

(Sätter mig förstås käpprätt upp i sängen! Men Herre Jävlar vad är det som händer? Brinner det? Har ett Star Warslego-skepp gått sönder? Saknas ett Star Warslego-gubbe! Vad är det frågan om? Springer med raska steg in i Rufus rum.)

-Jag är här vännen! Vad är det?

- Det blir väl inte gammal seg gröt till middag idag? Du sa väl bara så? Mamma?

(Oj då! Det var nog inte så snällt att bli så där arg igår. Fy på mig! Gårdagens bråk satte tydligen sina spår. Dumma mig!)

- Nej det är klart det inte blir! Jag lovar! Jag vill inte heller äta gammal gröt till middag!

- Lova!

- Lovar! Sov nu vännen!

- Inte på fredag heller? Istället för fredagsmys? Du SA det. Du SA faktiskt att det skulle bli så!

(Men det var då en liten rackare att minnas saker. AJ, där fick jag ont i samvetet!)

- Jag vet. Det var dumt sagt. Jag var arg för att ni trixade vid bordet. Förlåt. Igen.

- Lova.... - Jag lovar. Men nu måste du lova att du skall sova. Genast!

(För annars hotar jag med den gamla gröten igen....)

- Ok, mamma. God natt.

Det blir alltså hamburgare till barnen idag. Men inte till mig. Jag gillar bara hamburgare på sommaren, ute i Kyrkesund med våra underbart härliga vänner där.

Jag köper kokböcker hela tiden, jag har kokböcker överallt både här och i Kyrkesund. På bänkar, i hyllor, över kylen, i skåp och även i lådor på en vind i Göteborg. Jag kan inte få nog. Men däremot så lagar jag aldrig mat efter recept. jag läser kokböcker, bläddrar och inspireras men det händer inte att jag tar fram dom när det skall lagas något mer än efterrätter och vissa grundrecept.

I går kom Leif Mannerströms stora kokbok med posten. Jag har ju ändå jobbat med den mannen på Marstrand för si så där en 150 år sedan när jag var en liten flicka, så det är klart att jag vill ha hans kokbok.

Där fanns detta receptet. Det skulle jag vilja äta idag. Men det blir nog inte så....

Varm, kokt hummer med pepparrot och buerre blanc. Ja tack! Men varför i hela friden dricker dom citronsaft till? Det är inte likt Leif.

Som sagt, det blir nog svårt att få till denna middag idag. Måste nog bläddra vidare i boken för att hitta någon mer vardaglig inspiration. Fast nu är det dags att sätta fart på ekorrhjulet i snöstormen. Väckning, skottning, köra till dagis och skola och sen jobba står först på schemat. Full fart framåt. Ingen tid för hummer idag.

Ha en bra dag!

Jag skrev ett jättelångt, lite för ärligt inlägg här om sociala koder, falskhet, skitsnack och sånt. Om att så fort jag går in på Facebook och Instagram inte kan låta bli att nynna på den där gamla dängan som ibland spelas på P2 och såna där urtidskanaler som man ibland lyckas höra i väntrum och så:

Sånt är livet, sånt är livet
Så mycket falskhet bor det här
Den man förlorar, vinner en annan
Så håll i vännen som du har kär

Om att jag blir lika förvånad varje dag över hur många det är som låtsas. Om hur många det är som inte säger vad dom tycker. Om hur många det är som gör allt för att vara NÅGOT. Och framför allt i en sån här liten håla, där alla vill synas och ingen vill glömmas.

Men så insåg jag att jag kanske gör bäst i att ge fan i att lägga ut det inlägget. Det kan bli så fel liksom.

Så istället tänker jag skriva om att det är så fantastiskt mycker ärligare med barn. Jösses, det är så ärligt så det ibland skär i hjärtat. Det är så självklart det dom säger så man undrar varför saker och ting skall krånglas till så in i helvete i vuxenvärlden.

Jag måste säga att jag är dålig på att vara vuxen. Jösses, vad dålig jag är på det. Jag gillar verkligen inte såna där vuxensaker som mingel, viktiga bankpapper, politiska diskussioner, Aktuellt eller föräldramöten. Jag får gåshud bara av tanken på bordsplaceringar, rabattkuponger och styrelsemöten.

Jag trivs så mycket bättre bland barn eftersom dom gör man vad dom vill när dom vill. Inom rimliga ramar tycker jag detta är så mycker bättre. Dom lever sitt liv till 100 % lyckliga, arga, glada, sura, trötta, hungriga, kärleksfulla, nakna, utklädda, uppriktiga och nyfikna.

Dom säger också vad dom tycker och sen är det bra med det. Det är ärligt, härligt och helt utan baktankar.

Billy berättade idag för mig att han är Jensbomb (det är tydligen superhjältevarianten av James Bond och, tro mig, Barnbok med detta namnet kommer påbörjas snart!) och att han skall beskydda mig från alla arga tanter. Dom skall svärdas jättejättemuckethelatidentillsdomblevsnälla. Detta gjorde han på Konsum vilt fäktandes med en purjolök bland både en och annan arg tant efter att jag hade fått en utskällning av en norsk häxa som inte gillade att jag körde över henns fot med en varuvagn full med barn. "Det är så vi gör i Sverige", sa jag. Det trodde hon inte på. Jävla kärring!

Blanka försökte borsta mitt hår långt idag. Hon kan verkligen inte komma över att jag klippte av det där håret för 10 månader sedan. Hon grät då. Hon grät idag och sa att mammor skall ha långt hår! Mammor är inte fina mammor om dom inte har det. Hon fick mig att lova att aldrig klippa mig igen. Sen fick hon syn på några grå hårstrån. Hon drog och slet, tittade på mig med sin lillgummablick med huvudet på sne och sa -"Stackars mamma.... Är du gammal?" Igen! Va fan, hon ger sig inte. Det är ett jäkla tjat om det här. Men det är i alla fall ärligt. Tänk om jag gjorde så mot en annan vuxen! Jösses, man hade ju fått sig en ovän för livet.

Jag och Rufus hade en väldigt lång fight om mat idag. Jag var den arga tanten och han var den förkrossade sonen. Jag sa att det fick vara nog med tjaffs vid matbordet nu! Jag blev kankse onödigt arg, det kan jag hålla med om så här i efterhand, men många bäckar små som man säger.. Och jävlarihelvetsförbannandeskit vad jag är trött på att tjata vid middagsbordet. "Sitt still", "Ta ner foten från bordet", "Ät upp maten", "Säg inte att det är äckligt", "Säg vad du gillar och inte vad du inte gillar", "Spotta inte ut maten på tallriken", "Sluta retas", "Sluta skrik", "Drick", "Ät", "Gå ner från bordet", "ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄT". Just det där är jag så less på så jag skek och hotade helt sonika mina bångstyriga barn idag. Jag vet att man inte skall göra det! JAG VET! Och jag har bett om ursäkt. Ordentligt!

I alla fall så fick jag ett fu---ing frispel, hotade med att ge dom seg och tjock råggröt till middag varje dag ifortsättningen och skickade bort hela gänget från bordet utan att dom fick den lovade pepparkakan efter maten. Billy och Blanka stack ner i sina rum illa kvickt och jag hörde hur dom pratade med varandra och sa att "-Nu är mamma arg igen. Ful och arg. Kom så leker vi istället. Vi är Jensbomb och vi gillar inte arga mammor!" Den typen av snack. Ebbe låste in sig i sitt rum med sina hörlurar, sin Skype och sin Minecraft. Han tar inte heller sånt där så allvarligt. Hot hjäper inte där längre. Han vet att jag aldrig håller vad jag hotar med. Han vet var pepparkakorna står.

Själv bröt jag ihop på en stol i köket. Då kom Rufus farande som ett litet jävla bi. Så arg så tårarna sprutade och svetten lackade. Han hade stövlar och jacka på sig och mössan i handen. Han skulle rymma! Och det nu! Han skulle "hitta en annan familj, med en annan mamma och andra syskon och andra papper, annat lego och andra pennor. Han skulle ha ett annat rum och gå på ett annat dagis och så var det med det! Han skulle ha en mamma som frågade vad barnen ville ha till middag! Där barnen fick vara med och bestämma så det inte blev massa bråk! Där mamman lekte mer och lagade mindre mat." Sen gick han till dörren. Öppnade den lite. Stängde den igen. Skrek att "Nu minsann skulle han gå!" Jag tog det med ro, just rymningen, för ute var det becksvart och snön yrde. Han är tack och lov för feg för att rymma. Men däremot tänkte jag på vad han hade sagt. Klart som sjutton att dom vill vara med och bestämma mer. Visst, jag måste få lägga mig i för att få dit andra grönsker än gurka, coctailtomater och broccoli. Men visst sjutton kan det hjälpa om dom får bestämma. Och kanske, kanske skall jag dra ner på ambitionerna ibland så inte maten tar så lång tid. Det är ju inte deras fel att jag ägnar massor av tid åt att försöka sätta näringsriktig och vällagad mat på bordet. Dom kan ju inte hjälpa att jag blir frusterad över hur mycket tid och pengar det går åt till alla mat som oftast åker i papperskorgen. Det kan ju inte dom hjälpa. Och vilken tur att han berättade det för mig! Som sagt, vad härligt det är med ärlighet! Vi blev sams tillslut. Han tog av sig sin jacka och sina små stövlar igen. Kröp ihop i min famn och lovade att inte flytta. Jag sa förlåt och torkade tårar. Mina och hans.

Och ja, dom fick pepparkakor tillslut och imorgon blir det tydligen hamburgare till middag.

Nu skall jag kolla Facebook, Instagram och Twitter. Få lite skvaller. Nynna lite på Så mycket falskhet bor det här.

God kväll!

Ha! Nu vet jag hur jag skall få mina mot tandborstning motvilliga små rackarungar att glatt öppna munnen! Hur jag skall slippa bråk och tjat två gånger om dagen, eller 6 gånger om dagen om jag skall vara korrekt. (Storgrabben borstar ju något sånär självmant nu för tiden, även om han bara liksom gnuggar frenetiskt på en tand.)

Alla medel har använts i desperata försök att få de små trollen att låta mig borsta tänderna på dom, så att vi sen liksom kan gå vidare med livet för den dagen:

• Jag har djupandats och med pedagogisk sammetsröst (ett på gränsen till frireligöst röstläge) förklarat allt det där med karies och baktus på ett lugnt och sansat sätt. (Dom tittar på mig som jag är en idiot. Ok visst, jag låter inte superbegåvad när jag pratar så där.)
• Jag har tiggt och bett på mina bara knän. (Det gillar dom. Dom låter mig fortsätta i evigheten.)
• Jag har tålmodigt väntat ut dom. Stått med tandborsten redo för attackborsta när den lilla munnen tillslut öppnas. För alla vet ju att  "tysta leken" inte funkar så länge. (Dom har nu lärt sig att prata ur mungipan. Som en äkta cowboy.)
• Jag har hotat med att tandtrolllen kommer och gnager i sig de där små mjölktänderna så att dom aldrig mer kan äta lördagsgodis (jo jag vet, det där med skrämsel och lögner är inte helt okej rent pedagogiskt. Och inte fan tror dom på det längre heller.)
• Jag har sagt att polisen kommer och tar dom om dom inte borstar tänderna NU! (Nu pratar vi inte mer om den metoden, tack!)

Men nej! Dom bara sitter där med hårt ihopknipna munnar och trotsig blick.

Men det gäller så att säga att ta vara på sina resurser i förhandlingslägen som dessa! Och i mitt fall är det ett skrattretande nylle. Jag ser ju för fan inte klok ut på morgonen. Så genom att platta till håret i pottfrisyr, skrynkla ihop mitt slitna, osminkade gamla ansikte, skela så gott det går (måste ju se de små tänderna samtidigt) och dra in överläppen långt över bävertänderna får jag till en min som gör att dom små sköningarna skrattar så dom gråter. Och då passar jag på att borsta! Det är då tur att vi kvinnor kan göra två saker samtidigt!

Jag ger mig själv en klapp på axeln för denna metod  i tandborstkriget och er något att fasa över:  Ett bildbevis!

Jo jag vet att det är en suddig bild. Jag håller nämligen ljuset dämpat här på morgonkvisten för att inte chocka mig sjäv varje gång jag går förbi en spegel.

Ha en bra dag!

Jag har snöat (!) in på varma sallader just nu. Ett resultat av att vilja äta rawfood men inte riktigt få till det i kylan och långt från närproducerade råvaror. Jag behöver varm mat på vintern, det bara är så. Mina rawfoodvänner hävdar att det räcker att dricka varmt örtte till maten, så tillgodoses det behovet. Så fan heller säger jag. Hade jag bott i ett varmt land så hade jag inte tvekat en sekund på att försöka äta så mycket rawfood som möjligt, men här i Sibirien ser jag det som en omöjlighet. Dessutom går det inte att få tag på tillräckligt härliga grönsaker för att det skall kännas helt klockrent. Att gå ner och botanisera på Sveriges tråkigaste butik, Konsum i Åre, en måndagskväll och tro att man får ihop en kulinarisk rawfoodmåltid av de trötta gamla slaka morötter och den påsförvarade vissna spenatblandning som finns där då är liksom omöjligt. Om man gillar goda smaker. Desstutom kräver bra och lite roligare rawfood enorma förberedelser och en rejäl framförhållning, och det är inget som fungerar i praktiken i det här huset. Ännu. Om 18 år kanske, då kanske jag kan börja laga mat i 42° grader i 2 dygn. Men inte nu. Nu måste maten komma på bordet inom 30 minuter och uppfylla allas krav på tycke och smak. Och på dom 30 minutrarna kan lika väl åsikterna komma att ändras lika många gånger som minuter.

Jag får hålla mig till varma sallader och kalla smoothies för att leva nyttigt. När jag inte "syndar" med annat vill säga. Vilket är väldigt ofta.

Här är i alla fall två smaksättningar för varma sallader (räcker till 2 pers och några barn).

(Mängderna är ytterst oexakta och alla gillar ju olika syra och styrka. Prova dig fram!)

Asiatisk:

1/2 röd chili, finhackad

1 valnötsstor bit ingefära, finhackad

1 vitlöksklyfta, finhackad

3 msk soja, helst Tamarisoja

1 tsk sesamolja

1 pressad lime

1 msk risvinäger eller vit balsamikovinäger

3 msk rapsolja eller mild olivolja

1 msk fisksås

1 msk honung

Lite nymald svartpeppar och havsalt (eller helst Himalayasalt)

Blanda allt i en liten skål. Smaka av.

Medelhav:

1 dl blandade örter, finhackade. Tex timjan, persilja, mynta, oregano, mejram, dill etc.. Alla eller några.)

1 vitlöksklyfta, finhackad

1/2 pressad citron

Rejält med nymald svartpeppar och havsalt (eller helst Himalayasalt)

1 krm mald muskot

1/2 - 1 tsk Harissa

1/2 dl bra olivolja

(Eventuellt även en god ost att att strö över när allt är klart. Tex. fetaost, peccorino eller parmesan.)

Blanda allt (utom ost) i en skål.

Så är gör jag:

Jag brukar ta de grönsaker jag är sugen på och får tag på. Exempel på grönsaker som funkar bra är morötter, palsternacka, kålrabbi, majrova, broccoli, sockerärtor, coctailtomater, fänkål, vitkål, spenat, ruccola, rödlök, kinakål, blomkål, rättika, purjolök, paprika, rädisor... ja allt som går att hetta upp. Blandar gör jag utefter vad jag skall smaksätta med. Mer tomat och rotfrukter med örter, mer av det andra samt morot till asiatiskt. Men det är en smaksak.

Sätt på ugnen på 225°C. Skär de grönsaker du vill ha i lagom bitar eller stavar. Lägg de hårdaste grönsakerna (rotfrukter) i en form och ringla över lite olja, salta och peppra. Sätt in i ugnen i max 5 minuter. Ta ut och lägg till nästa gäng av grönsaker som "behöver" lite tillagning, tex broccoli, blomkål, fänkål och rödlök. Rör om och ringla ev. över lite olja till. Sätt in i ugnen i 5 minuter till. Ta ut och blanda i de mjukaste grönsakerna (tex kål, paprika, sockerärtor) men inte ruccola, spenat eller tomat. Sätt in i ugnen igen och låt sta i ett par minuter. Ta ut och vänd ner ev. tomat, avocado samt rejält med spenat eller annan sallad som gillar att bli lite ljummen. Häll över dressing (salladen får inte bli för blöt!!!!) och blanda om. Strö gärna över valfria rostade, nötter. Tex. pecannötter, jordnötter, hasselnötter, mandel eller pinjenötter.

Servera som ensamrätt eller som tillbehör till vad sjutton du vill.  Går att variera i oändlighet!

Smaklig måltid!

Men hörru! Du behöver väl inte räcka ut tungan åt oss! Det är inte vårt fel att du sov dig igenom sången imorse! Surkossa!

Inte nog med att jag försöker blogga bland 12 åringar och andra yngel, jag har också lyckats hitta en bloggportal som liksom inte gör som jag vill. Just nu handlar det om länkningen på Facebook. Men nu har jag gjort om allt som går att göra om, så kanke det funkar nu. Kanske. Detta är alltså helt enkelt bara ett testinlägg, för att se om det är jag eller bloggplatsen.se som bestämmer.

Kan bli hur spännande som helst. Jag här ju inte teknikens under direkt. En jävel på att bygga Star Wars-lego,  men inget datasnille. Liksom.

Apropå det.. Någon som vet hur man gör en egen blogg på enklaste, bästa, snyggaste sätt? Jag känner att jag behöver komma ifrån alla "Hej jag är en tjej på 11 vårar som gör lösnaglar på mina vänner" och "Jag är kär i min bästis kille". NU! Det tar min 40-årskris till oanande höjder att stanna kvar här.

Tips mottages tacksamt.