Så, då var sista väskan uppackad och alla barnen däckade. Heeeeerrrrreeeeee Guuuuuuuuuuud vad skönt att vara här, hemma i min lilla stuga. Som vanligt har mamma fixat och donat, bäddat rent och ordnat så det var bara att flytta in. Jag är bortskämd som en liten minigris jag.  Imorgon skall jag och dom små miniminigrisarna attackera trädgården, det blir kul. Jag skall dra ogräs och dom små skall få salta på mördarsniglar. Jag vet att man inte skall lära barn sånt, men mördarsniglar är såinihelvetejävlaskitäckliga så dom får dom salta på hur mycket dom vill. Kalla mig opedagogisk eller djurovän, det struntar jag i! Vi släpper i alla fall i krabborna fort som ögat, så ganska så snälla är vi allt.

Just nu njuter jag mest av tystnaden. Inte ett ljud mer än lite måsar och havsbris. Till och med Blanka är tyst, vilket är värt en applåd. Klappklappklapp. Hon har nämligen pratat hela dagen ovavbrutet utan avbrott ens för att andas. Underbara unge, vad tjatig du kan vara! Hon sa mamma så många gånger på Willys när vi var där och storstorstor handlade så det kom fram en gammal gullig grå gubbe och frågade om hon hade hakat upp sig. Hon hördes över hela affären, hennes lilla gälla röst gapade fram ett aldrig sinande Mammmaaaaaa så jag hörde henne tvärs över affären när jag försökte ratta runt min överfulla vagn som hela tiden ville åt ett annat håll. (Nä, jag hade inte lämnat henne någonstans. Jag hade lånat ut henne till hennes mormor i 2 minuter för att vila öronen.) Dom andra två lät sig inspireras och körde på som en liten kör. Gulligt, jo. Intensivt, ja. Tillslut nu på kvällen lyckades jag få ur mig nåt i stil med "snälla lilla Blanka, Billy och Rufus, var tysta en liten stund, mitt huvud håller på att sprängas". I kombination med mördarsniglarna kan jag se att det kan te sig lite lätt opedagogiskt, jag vet.... Jag brukar inte vara så våldsam i min uppfostran. Blankas enda reaktion var dock att kontra med ett "Varför?". Förstås. Det är nämligen det naturliga svaret på allt. Jag svarade att jag behövde vila mitt huvud lite från allt prat och alla mamma och alla frågor. "Varför?" undrade hon då. Förstås. Jag gav upp och satte på mig en bygghjälm med peltorkåpor som låg här, men det uppskattades inte alls.

Imorgon är jag redo för nya frågor, garanterat en hel del om varför dom skall hälla salt på sniglarna.

Imorgon är det också dags för nya recept, jag har slarvat. Förlåt. Men tiden har inte räckt till. Jag har haft så mycket att packa upp och så många varför att svara på, så det har inte funnits en chans att få upp datorn.

Nya tag i morgon som sagt!

Jag springer runt här med mitt morgonkaffe och spanar på grannarna. Det är väldigt spännande att bo i lägenhet ibland. Det händer mycket i fönstren mitt över gata och gård. Jag har fullt upp med att hinna med allt, skyndar som en riktig skvallerkärring med mellan mina utkiksplatser i köket och sov-/vardagsrummet.

Det är nakna karlar, nakna kvinnor (tänk den som hade haft den bysten, jösses!), rufsiga morgonfrisyrer, stressade mammor och trilskande barn, frukostbord med yrvakna familjer och tjejer som speglar sig om och om igen. Arga typer, trötta pappor och stressade mammor. Fullt upp! Jag kan inte låta bli att fundera på hur dom har det alla dessa människor. Hur dom mår, vad dom jobbar med och om dom är glada? En sak är i alla fall säker, alla gnäller nog över vädret. Duggregn och 11 grader i juni gör ju inte måndags- och jobbångesten bättre.

Själv har jag varken det ena eller andra. Det är sommar, lördag hela veckan tralalalala. Jobbångest för min del, nu när säsongen är över, är "bara" den över att inte ha något jobb alls. Men det orkar jag inte ens tänka på. Jag tror liksom att det skall ramla ner ett jobb i huvudet på mig bara. Gör det inte det?

Där är även en toalett med frostat glas för fönstret. Det döljer detaljer men inte skuggor, så när snubben reser sig upp för att torka sig kan jag inte annat än önska att han hade suttit kvar. Dags att byta fönster!

I hotellet som ligger på andra sidan gatan är det lugnt än så länge, bara en kostymklädd snubbe på en balkong. Jag hoppas dagens möten går bra du slipsklädde man.

Här, i mitt fönster, är det också lugnt än så länge. Mina tre trötta barn sover fortfarande. Stadspuls tar på krafterna. Idag skall vi lämna detta lyxiga innerstadsliv och dra till vårt efterlängtade, härliga Kyrkeund. Hav och sommarstuga lockar nu mer än något annat!

Vi har då hunnit med en hel del under vår vecka i stan, kan inte komma på mycket som vi har missat.

Saluhallen, Uteservering, Mormor, Systersnack, Sushi, Slottskogen, Prosecco, Mc Donalds, Avenyn, Leksaker, BR, Lekplatser, Liseberg, sommarbästisar, Farellis, Ballonger, Universeum, Dinosaurier, Spårvagn, Kusiner, Taxi, Långlunch, Trädgårdsföreningen, HM, Fotbollströjor, Fotboll, Klänning, Ösregn, Bio, Köttbullekällaren, Lek, Stadspuls, Lägenhetshäng, Supermys.

Tack för nu Göteborg!