Blanka: - Mamma!

Jag: - Ja.

Billy: - Mammaaaa!

Jag: - Ja.

Blanka: - Mammaaaaaaaaa!

Jag: - Ja!

Blanka: - Vad gör du?

Billy: Mammaaaa!

Jag: - Jag skriver  på datorn.

Billy: - MammaaaaMammmaaaaaa!

Blanka: - Varför?

Rufus: - Mammmmmmmmaaaaaa!!!

Billy: (Med hysterinskt stampande småfötter) - HJÄÄÄÄÄÄLP MIG!

Jag: - Lugn Billy!

Billy: (Med ännu mer hysteriskt nu hoppande småfötter) - HJÄÄÄÄÄÄLP MIG MED HJÄLMEN TILL GUBBEN. NUUUUUUUU!

Jag: - Ja, BIlly! Men nu lägger vi bort den här gubben med hjälmen för den sitter inte fast och jag kan inte sätta fast den mer gånger för då kommer jag bli tokig och du också. OK?

Blanka: - Varför? Mamma? Varför? Mammmmmmaaaaaaaa????!!!!!

Rufus. - Mammmaaaaaaaaa! Mammmmmaaaaaa!

Jag: - JA!!!! Jajajajajaja! Vad är det?

Rufus: -Jag är kissenödig! Jättejättejättte kissenödig.

Jag: - Men lille vän, kissa då! Du kan ju själv.

Rufus: - Ok.

Blanka: - Varför mamma?

Jag: - Vad?

Blanka: Varför skriver du på datorn?

Jag: - För att jag behöver skriva ett CV. Och en annan sak. Om jag hinner.

Blanka: - Varför skall du skriva på en tv?

Jag: Jag skall skriva en viktig sak!

Blanka: - Varför?

Billy: - Vem är det? På datorn? Vemvemvemvemvemvem? När kommer Ebbe? Mammaaaaa!

Jag: - Kom nu allihop, vi går en promenad istället!

Blanka: - Varför?

Billy: - Jag vill ha med min hjälm och min gubbe.

Rufus: - Då kan jag kissa på en bil. Som hundar gör.

Med detta vill jag ha sagt, att om ni tycker att jag stavar illa, eller glömmer bort meningar eller slarvar med gramatiken ibland så vet ni nu varför.

Tiden räcker inte till för finlir och korrekturläsning.

OK?

Si så där varannan dag blir jag sugen på Koriander. Men så ofta blir det inte som jag äter denna gudagoda ört. Inte heller blir det så idag, för jag har varit på Lyrön och ätit kräftor vilket då sannerligen inte går av för hackor det heller. Det är minst sagt minst lika bra!

Men, om jag hade lagat mat hemma idag så hade jag lagat till det här:

Snabb och galet god kycklingsallad:

4  port.

2 små mango, i sockerbitsstora bitar

4 salladslökar, i tunna strimlor

2 - 3 röda chilifrukter (efter smak), urkärnade och finhackade

2 - 3 limefrukter (efter smak), pressade

3 stekta kycklingbröst, skuret i mindre bitar

1 romansallad, rivet i bitar

3 dl färsk (Obs! Funkar bara med färsk, ta annars salladskål) vitkål, skuret i tunna strimlor

2 knippen koriander, hackad (även stjälkarna)

3 tsk jordnötolja eller rapsolja

Några droppar sesamolja

3 msk Shoyusoja eller vanlig japansk soja

2 dl naturella jordnötter, grovhackade.

Rosta jordnötter i en panna tills de får färg. Salta lätt och ställ unden. Lägg mango (med ev. fruktsaft), salladslök, kyckling, limesaft, hälften av koriandern, soja och chili i en skål och blanda runt med händerna. Smaka dig fram till rätt syrlighet och styrka. Styrkan i olika chilifrukter och mängden saft i limefrukter varierar så det är svårt att lämna några exakta mått, prova dig fram. Ställ åt sidan. 

Skär kål, sallad och och hacka jordnötter under tiden. Blanda samman med mangosalladen och oljorna. Lägg upp på ett fat och strö jordnötter över.

Mums!

Herre guuuuuud, vad är det som möter mig i spegeln? Jag måste ha en fullständigt förvrängd bild av mig själv. Jag ser mig själv som liksom lite snyggare, lite fräschare och mycket yngre än vad jag helt uppenbarligen är. Men det är bara att inse att den där stornästa, långtandade figuren med "en ful pinne mellan ögonbrynen" (Rufus beskrivning på en argrynka), lätt rosafärgade ögonvitor och schimpanslinjer runt munnen är.... Jag.

Frågan är om jag faktiskt inte är rätt schimpanslik när jag tänker efter. Ser ni likheterna? Det är bara öronen som saknas på mig. Och en lugg på schimpansen.

Fan!

Desstutom så känns det som jag liksom jäser när jag inte kan gå på morgonpromenader eller ge mig ut på en eller

annan springtur, eftersom den typen av motion är helt utesluten nu när F är i Åre för att jobba och inspektera vårt vattenskadade renoveringsobjekt i undervåningen (eller spelar golf eller vad det nu är han gör).

Det kommer alltså sluta med att jag glider runt här som en jäsande schimpans i ett roséskimrande töcken om sommarn fortstätter som den börjat.

Sämre kan man ju i och för sig ha det.

Och eftersom det går mot mörkare tider är det bara en tidsfråga.

På vintern ser jag nämnligen ut som Gollum.

Skrämmande.