Det känns liksom inte som om orden och idéerna sprutar ur fingrarna ner i datorn just nu. Inte alls. Det var lättare att hitta på ironiska, fyndiga och roliga saker att skriva om när jag var uttråkad i Åre än nu, när jag myser runt i smutsiga sommarstugekläder med jordsäckar och skurborste i högsta hugg. Jag blir liksom lite mild, mjuk och tråkig av sommaren. Den bittra ironin vilar så att säga. Förrutom, märkte jag igår, när jag äter allergitabletter. För satan i gatan vad arg och trött jag blir av såna. Nä, hellre nyser jag mig igenom försommaren än känner mig så där igen. Helt lobotomerad.

Nu sitter jag här, nyser som en tok och känner mig istället bloggotomerad. Jag vet inte vad jag skall skriva för något som får er läsare att skratta. Jag kan beskriva hur måsarna väsnas utanför, hur spegelblankt havet ligger och hur härligt det skall bli att åka över till mamma och hänga på bryggan idag. Men sånt skrattar ingen åt, det blir mer en jahadetvarjukulfördig-reaktion på ett sånt inlägg. Så jag stoppar här för nu.