Det blev en bra dag, förstås. Solen gjorde ju sitt bästa och alla var glada (nästan) hela tiden. När Rufus listade ut att om man tar med en hink med vatten upp på balkongen och häller den över Billy som i godan ro står nedanför så blir det så att säga full effekt, var kanske inte alla direkt supernöjda. Men annars var det en riktig maniana-dag. Häng i trädgården med hundra olika lekar, rosévin och full njutning. Som sommaren skall vara. Fast utan utflykt, strand eller båttur. Men det kommer det med.

Men. Nu sitter jag här igen och svajjar. Det går verkligen upp och ner det här bloggandet. Ena sekunden så känns det som att jag gör helt rätt i att sitta här framför datorn och dela med mig av massa blablablablatext och hemmarecept. Nästa sekund så funderar jag på om jag kanske skall sinnesundersökas eller skaffa mig en hobby för det här är helknäppt och fullständigt vansinnigt och att jag borde ägna tiden åt att stryka strumpor eller städa bakom spisen istället.

Saker som gör att jag svajjar:

• Varför i hela fridens namn skall folk läsa om mig? En sak vore om jag var specialiserad på nåt som folk ville läsa om, som muttrar till veteranbilsmotorer eller frimärken från Nya Guinnea. Eller om jag var superkändis eller bara skitnsygg och gillade att visa upp mig med putande mun och nya toppar från Gina Tricot. Men nej. Vem fan tror jag att jag är?
• Recept. Öh, hur tänkte jag nu? Jag har förvisso jobbat i restaurangkök och lagat oändliga mängder mat i hela mitt vuxna  liv(och en bit av mitt o-vuxna också faktiskt). Men jag får inte kallas kock. Och eftersom jag har massvis med kockkompisar med skyhöga ambitioner och stenhård yrkesstolthet så håller jag nog på att göra mig själv till åtlöje. Jag har ju ännu inte haft med något lågtempat eller ett enda skum i mina recept. Pinsamt!
• Jag bloggar helt uppenbart på en riktig tonårsbloggplattform. Som vanligt har jag inte gjort min research ordentligt... Här borde jag skriva om läppstift, mitt liv som 13-åring eller hur kär jag är i killen i klassen över. Men istället är jag bloggplatsens egen Old Lady. Och med fyra barn dessutom. Gäsp.
• Jag vet inte hur man gör. Jag vet inte hur man får till det med "like"-knappar på varje inlägg eller hur jag skall få folk att dela inläggen på Facebook eller hur jag får fler läsare eller hur jag delar bloggadresser med andra bloggare eller något som har med bloggandets oskrivna regler och lagar att göra alls för den delen. Jag är fortfarande en bloggamatör. Och inte kommer jag vidare direkt.
• Jag har fått höra kommentarer från folk (inget namn sagt) som lyder ungefär såhär: "Jag fattar ingenting. Varför skriva i en "blogg"? Vad skall det vara bra för? Vem läser sånt? Jag är helt ointresserad av att läsa sån skit!" Hen (första och sista gången jag använder det idiotutrycket) som sa det höjde ju inte direkt självförtroendet. Om. Man. Säger. Så.

Men. Eftersom det ger mig möjlighet att skriva, en möjlighet som jag saknat massor, så fortsätter jag. Och jag ber om ursäkt till alla er som håller på att reta ihjäl er på att jag delar länken på Facebook och till alla kockar som jag känner för att jag gör bort mig så här offentligt och inte lagar restaurangmat utan amatörkocksmat. Förlåt.

Det bästa med nätet är dock att luften är fri, luften är fri och jag gör vad fan jag vill! Det är upp till mig om jag gör bort mig eller inte. SÅ det så!

Idag vill jag har fisk till middag. Det vill jag förvisso nästan varje dag, men det idag aldeles extra mycket. Mest av allt är jag sugen på just det här:

Ungsbakad torsk med gröna bönor, citron, kapris och pinjenötter:

ca 700 g gröna bönor, ansade och skurna på snedden

2 vitlöksklyftor, tunt skivad

salt och nymald svartpepper

Olivolja

4 rejäla skivor torsk, gärna kotlett med ben

1 liten burk kapris

10 salviablad, grovhackade

1 dl pinjenötter

2 citroner, halverade

Sätt på ugnen, 220 grader. Lägg bönorna i en långpanna. Lägg på vitlöken och strö på salt och peppar, ringla över olivolja så att alla bönorna blir oljiga. Vänd runt ordentligt. Pressa över en citronhalva.

Läpp på torsken, och salta och peppra även den. Strö över kapris och salvia. RIngla över lite mer olivolja på fisken. Lägg i citronerna med snittytan uppåt. De blir supergoda att pressa över fisken och bönorna när allt är klart. Strö på pinjenötter.

Sätt in i ugnen i ca 15 minuter.

Servera med tomatsallad, skyn i botten på pannan och om du vill kokt färsk potatis.

Lätt som en plätt!

Sommaren är här idag. Jag tackar, bockar och lovar att vara snäll mot vädergudarna. I trädgården är det dessutom helt vindstilla vilket gjorde att jag kunde inta den perfekta frukosten bestående av följande:

• Sol!
• Lekanders perfekta jordgubbar med sojayoughurt, rostade hasselnötter och honung från Santorini.
• Ägg från Mellbygårds glada, fria hönor
• Danskt rågbröd från Styckens i Skärhamn med Manchego och äpple.
• Zoegas kaffe, mörkt som natten, i blommig kopp med gårdsmjölk.
• Glada, nakna barn.

Billy åt smultron direkt från landet, det kan man leva länge på!

Det här kan bli en bra dag!