Det är sommar. Det är hav. Och självklart fisk till middag! Det fanns nyfångad och filéad rödtunga i fiskaffären idag, bättre blir det knappast. Och det blir helt utan krångel och finlir, enklast är godast ibland! Vardagslyx!

Rödtunga i panna med dill och citron!

4 pers.

700 g Rödtungsfiléer (eller annan tunga), filéad

ca 1 dl Ströbröd

ca 1 dl Vetemjöl

Salt

Peppar

En rejäl vippa Dill, finfinhackad

Citron

5 dl Grädde

Färskpotatatis

Sockerärtor, hela

Broccoli, i små buketter

Blomkål, i små buketter

Morötter, i tunna stavar

Purjolök, i skivor

Koka potatisen på det vis du gillar att koka färskpotatis. Jag skickar ner den i kokat vatten med rejält med salt och dillstjälkar. Sen får den koka försiktigt på svag värme tills den är klar. Men alla har sina sätt... Håll varm.

Blanda mjöl och ströbröd med salt och vitpeppar. Vik fiskfiléerna på mitten, salta och peppra. Vänd lätt i mjölblandningen. Lägg upp på ett fat tills dom skall stekas.

Koka upp vatten till grönsakerna. Lägg först i blomkål, vänta en minut och lägg i broccoli, morot och purjolök, vänta en minut till och lägg i sockerärtor. Låt koka en minut till, häll av vattnet och skölj i iskallt vatten. Ställ åt sidan.

Hetta upp en panna och smält en stor bit smör. När det börjar fräsa i pannan lägger du i fisken och drar ner värmen till medel. Vänd fisken efter nån minut. Lägg på mer smör om det ser torrt ut. Här skall inte snålas med fettet! Ta upp fisken och lägg på ett fat efter några minuter. Häll i grädde i pannan utan att diska ur den. Pressa i en halv citron, salta och peppra. Smaka av! Mer salt? Mer peppar? Mer citron? Koka ihop såsen tills den tjocknar. Lägg i fisken och strö över dillen.

Ta kastrullen som grönsakerna var i och häll i vatten, lite salt och en klick smör. Koka upp. Lägg i grönsakerna och ge dom ett snabbt uppkok, häll av vattnet och lägg upp grönsakerna i en skål.  Ställ fram pannan med fisk på bordet tillsammans med grönsaker och  en skål färskpotatis. Till detta en iskall Hof eller en vit Bourgogne.

Smaklig fiskspis!

Är det så kul med högtider egentligen? Jul, Påsk, Midsommar.... Ärligt nu, blir det någonsin så härligt som man vill att det skall vara? Är det värt all stress, allt planerande och alla inköp? Maten, blir den så god som man vill? Är det så glatt och festligt som det förväntas?

Nej.

Julen är värst, så den tänker jag inte gå in närmare på för då kommer jag drabbas av posttraumatiskjulångest. Påsken är lättast, att smycka ett ris och fylla lite pappersägg med godis kan väl vem som helst klara av. Sillunch med äggmålning är lätt att lyckas med. En lammstek sköter sig själv. Förväntningarna är inte mycket större än så, lyckas man få ihop en skön påskmiddag i goda vänners lag så är det en bonus.

Midsommar har för det första väldigt sällan något med sommaren att göra. Och för det andra blir det ytterst sällan så kul som man vill. Barnen fryser i sina vita sommarkläder, kransar blåser bort, regnet fyller sillskålarna, luften är kallare än snapsen och för de som har kökstjänst blir det mer "Diskmaskinen går" än "Helan går" när det skall springas ut och in med fat och skålar.

Och för att inte prata om planerandet innan! Vad skall vi äta till midsommarfrukost, midsommarlunch, midsommarefterrätt, midsommarmiddag, midsommarnattamat, midsommardagsfrukost, midsommardagslunch, midsommardagsfika, midsommardagsmiddag... Och så dagen innan midsommar, vad skall vi äta då? När alla kommer? När skall vi handla allt för att inte krocka med alla andra som skall handla? Två veckor innan, eller tre dagar innan?

Och hur fan skall vi hinna hoppa som små grodor, binda kransar och drömma med blommor under kudden mitt i all denna matlagning och allt ätandende?

Jag älskar som sagt mat och matlagning, men vid högtider med gäster tar det fullständigt över allt det där mysiga som man skall ägna sig åt ihop med sina barn. I år tänker jag pryda de där (osynliga) handbojorna som håller mig fast vid spisen med blommor så det i alla fall känns lite festligt. Och har jag tur får jag se en Iphone-film på barnen då de dansar runt stången.

Håll i hatten, nu kör vi!